Jag har ju tvingats korrigera viktminskningsmätaren här ovan. Min nya startvikt var det ju inget snack om: vågen ljuger ju liksom inte...
Men jag har även ändrat min målvikt. Höjt den. Gjort den mer uppnåelig. 75 kilo är en drömvikt, och bara några hekto från där jag hamnade senast.
För även om jag verkligen njöt av min nya, låga vikt i somras, var det långt ifrån att jag kände mig färdig. Synd. Tänk om jag hade förstått då att jag skulle lägga på mig fjorton kilo(!) igen.
Därför tror jag att det är bra för mig att sikta mot ett realistiskt mål. Och den dagen det står en sjua och en femma på vågen, då JÄKLAR ska jag säga några sanningens ord till mig själv i spegeln. Har jag styrkan att ta några kilo till efter det målet - ja, då är det en ren och skär bonus!
Belöning!
10 år sedan
Tänk vad bra att försöka vara realistisk med målvikten. Visst vill man bli smal men tänk om man vägde 75 kg nu - då skulle jag känna mig riktigt fin. Jag har också omvärderat mitt mål till 74 kg efter konsulentens råd. Och det är faktiskt mindre än jag vägt på MÅNGA år. Från nu och dit är det ett antal kg och storlekar så visst kommer jag att bli normalviktig även med 74 kg.
SvaraRaderaNu till något mindre bra: Ja jag har kört ren kur i en vecka nu, men börjat äta både mat och godis så fort jag kommit upp till Åre. Jag fattar inte vilka dåliga spärrar jag har. Jag har med mig påsar och dessutom har jag köpt en ny shaker som är jättebra. Visst hade jag tänkt äta på påsken och min födelsedag som inträffar i påskhelgen men nog hade jag tänkt ren kur tills på fredag. Vad göra? Jag minns att du var så duktigt i London förra året trots förkylning och allt. Jag fattar inte - det är som om jag blir helt personlighetsförändrad.
Ett av mina problem som gör mig överviktig trots att jag satt upp mål för denna vecka är att jag bara struntar i det. Men jag vill verkligen inte väga 90+ som jag gjorde för en vecka sedan. Detta blev långt men jag hejar på dig som så vanligt är så klok. Jag får mycket inspiration av det. Kram A
Hej A!
SvaraRaderaJag förstår verkligen hur du menar, det där är jag i ett nötskal! Så många gånger mina pulver-försök slutade så där i vintras. MEN, jag har en idé:
Strunta i att du har ätit lite gott nu i helgen. Tänk att du faktiskt behövde smaka på allt det där som fanns runtomkring för att förstå vad du går miste om när du dricker dina shakes. Och nu vet du! Och allt det där goda kommer ju att finnas kvar efter att vågen visar 74 kilo också! Precis allt! Och ärligt talat, hur gott smakar det när du sekunden efter straffar dig själv med destruktiva tankar? (Hör du Kate Moss ord ringa i öronen?!)
Nej, istället tycker jag att du tar den här kvällen och skriver ner dina mål och hur du ska nå dit. Tänk också på att du redan har en hel vecka bakom dig och att du är helt fantastiskt duktig som har kommit igång igen! Kanske kan du äta något också, det gör ingenting. Vet du varför? Jo, för att imorgon och fyra dagar framåt tar du dina shakes och håller dig till planen! På fredag får du ju äta igen och självklart ska du fira din födelsedag också! Är inte det en bra motivator?
För jag har lärt mig att ett kaloriintag på helgen inte gör någonting ALLS i långa loppet, om man håller sig till sina shakes i veckorna. Jag gick ju ner mina "sista" kilon i fjol på det sättet, TROTS att vågen var stillastående ett tag. Du har säkerligen samlat på dig lite vätska nu, men när du är hemma igen ifrån semestern kommer det att gå undan, eftersom det är veckans totala kaloriintag som räknas.
Så, försök att inte anklaga dig själv utan se det som en nödvändighet för att nå hela vägen fram den här gången: att skippa allt-eller-inget-tänket och istället rätta till ett litet "snedsteg".
Jag tror på dig! Och fyra dagar pulver gör ENORM skillnad, för ditt fortsatta resultat. Känns det änd lite motigt, ta tre dagar istället. Huvudsaken är att huvudet är med, och det märker jag ju eftersom du skrev här.
Skriv gärna igen om du behöver pepp, jag finns här!
Kram M