Igår hamnade jag i en sådan där knepig situation som det bara inte går att ta sig ur. Kvällen skulle nämligen tillbringas hos en bekant och premisserna var att vi alla bara skulle träffas och "hänga". Med en Cola light i väskan och med siktet inställt på att bli bjuden på en kopp kaffe traskade jag glad i hågen in genom dörren...
Värdpersonen hade då självklart ordnat en liten buffé med försmak av sommar. Gräddglass, jordgubbar och rosévin. Hjälp! Vad ska jag göra? Då bestämde jag mig för att göra en liten, men ytterst liten, avstickare från planen. Eftersom jag inte gärna skyltar med min pulverkur var det inget alternativ att spela det kortet. Och då satt jag ju med tom hand, för vem tackar nej till jordgubbar och glass en försommarkväll?
Jag gjorde det inte.
Ett halvt glas vin, lite glass och några himmelskt söta jordgubbar senare var det en förvirrad pulver-tjej som återvände hem. Vad hände nu? Dock bestämde jag mig rätt snabbt för att det faktiskt var värt det. Jag njöt av varje sekund, både av sällskapet och av vad jag åt och drack, vilket egentligen var rätt lite. En toppenkväll, helt enkelt!
Imorse när jag vaknade var jag back on track. Det var inget snack om att jag skulle spåra ur eller tänka destruktiva tankar. Jag känner mig stark och inriktad på att nå mitt mål. En underbar känsla!
Men även om gårdagskvällen förvånade mig en aning, är det ingenting mot vad den här kvällen gjorde; idag stack jag nämligen till gymmet och dundrade in på ett spinningpass för första gången på två månader. Vad hände? 2.0
Med andra ord tycker jag mig ha räddat situationen.
Belöning!
10 år sedan
Hej, det var ju helt rätt tänkt...och du kompenserade ju för det med råge i efterhand. Förstår precis den kniviga situationen, jag har själv ibland övervägt att köra pulver en kortis men det faller alltid på att jag inte vill exponera pulverdieterna för kollegorna, vill inte skylta med det för hela världen utan tycker det är min ensak. Och man har ju inte heller hjärta att tacka nej när någon har fixat så, det går ju dessutom att smaka med måtta. Skönt att det iallafall inte fick dig ur spår :) alltså ingen skada skedd alls!
SvaraRaderaKram
Tack! Nej, allting löste sig fint ändå, och jag fick ett rejält minus på vägningen dessutom.
SvaraRaderaOch visst är det jobbigt att behöva försvara sig och det handlar nog innerst inne om att man vet att en pulverkur är att ta "the easy way out" - trots att det är förbaskat kämpigt att göra det. Det blir liksom ett kvitto på att man varken har tålamodet eller orken att träna och äta rätt. Som man ska. Därför smyger jag lite med det den här gången (också).
Sedan känns det lite fånigt att oj:a sig över lite glass när termometern står på 20+, så därför bestämde jag mig för att sluta med det. :) Men allt blir ju så uppförstorat när man går på ren kur...
Vi går en härlig sommar tillmötes iallafall, det är ett som är säkert!
Kram!