Det finns ett fenomen som jag har reflekterat över en tid nu. Ett förhållningssätt, kan man säga, som är sådär galet upp-och-ner-vänt. En del av mig tycker att det är skamligt och pinsamt, men samtidigt kan jag inte låta bli att tycka att det är hysteriskt roligt emellanåt. Och för att se det komiska i det här fenomenet hjälper det nog att ha lite humor och självdistans.
Jag syftar nämligen på den tabu-belagda jojobantningen som jag har kommit att bli världsmästare i på senare år. Vikten pendlar upp och ner beroende på viken årstid det är, hur vardagsrutinerna ser ut och hur många sociala tillställningar som är inbokade i kalendern. Upp och ner och upp igen.
Visserligen pendlar vikten litegrann för alla människor då och då. Många runt omkring mig pratar om sina två eller tre semesterkilon eller "Nu gäller det att hålla igen efter helgen". Jag fungerar inte riktigt så. Än. För mig handlar det om 10, 15, 20 kilo åt gången. Vissa personer i min bekantsskapskrets träffar jag inte mer än en eller ett par gånger per år, och jag ser aldrig likadan ut från gång till gång. Lyckligtvis har ännu ingen kommenterat min jojobantning, men det är väl bara en tidsfråga.
Med humorn som vapen får den här lilla insikten bli ett avstamp. Nu räcker det! Det här ska bli min sista viktminskningsperiod på mycket länge. För även om jag definitivt har förmågan att skratta åt mig själv är det ett bättre alternativ att kunna le åt en normalviktig, balanserad person i spegeln.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Humor är viktigt och dina reflektioner med glimten i ögat gör att du kan se dig själv från olika perspektiv. Det är din styrka när du når målvikt. Och snart är du där!
SvaraRaderaJag sitter och fnittrar lite för mig själv när jag läser för som tidigare så känner jag igen mig mycket väl. Här är det inga få grillkilon inte upp eller ner utan mer som ett 6-årigt barn extra eller inte...
Hur som helst, jag har identifierat ett antal områden som är viktiga för mig att ta tag i (inte bara vikten) och känner mig lite pirrig inför att ta tag i vart och ett. Hälsa och livsstil är ett av dem. Kan konstatera att jag promenerat nästan 8 mil på 14 dagar! Det är jag stolt över. Nu sätter jag upp en något högre mål för de kommande 14 dagarna och vips så tror jag att jag kommer att komma igång med en sundare mathållning vad det lider. Kanske ligger det något i det hela att vända en ovana i taget och låta det få etableras under 21 dagar. Kan vara en bra strategi tror jag. Trevlig sommarkväll!/A
Haha, ja ett 6-årigt barn är en träffande beskrivning!
SvaraRaderaSans och balans får bli våra ledord för framtiden. Jag blir så glad av att läsa om dina framgångar och det låter så harmoniskt att promenera så långt och länge. Vad intressant att du gör en helinventering och -renovering av både kropp och själ. Det är inte alla som har modet att göra det.
Treveckorsregeln är bra att ha i åtanke! Det känns som en lagom lång och överskådlig tidsperiod och mycket hinner att förändras ju!
Håller tummarna för att nu uppnår det du vill!
Ha en fin sommarkväll!