Nystart: Dag 3

Du kan fortfarande känna hunger och få koncentrationssvårigheter, matthet och yrsel. Idag är det den tuffaste dagen. -Håll ut! Redan imorgon blir det lättare.
Tips, Om du inte tillför någon annan föda än Cambridge kommer du att vara i fettförbränningen imorgon. (I annat fall förlängs denna fas)

Vis av erfarenhet var jag inställd på att det skulle bli en relativt jobbig dag idag. Stundtals kurrade magen högre än vanligt och svagheten har varit påtaglig, men bortsett från det mår jag alldeles förträffligt. Det är mentalt befriande att äntligen ha tagit det här steget.

Och imorgon tar jag ytterligare ett steg.

Skinny jeans

I somras införskaffade jag mina drömjeans från 7 for all mankind: snygg tvätt och perfekta slitningar. Ironiskt nog använde jag dem aldrig, även om jag såg framför mig hur jag ledigt skulle glida i 30":arna - bara jag körde liiite till.

Nu blev det inte riktigt så. Jag tog en längre paus istället och den resulterade i att jag dessutom har vuxit ur ett par andra jeans som jag skuttade omkring i bara för några månader sedan. En jobbig insikt jag blev varse om för bara några dagar sedan...

Därför, som ett komplement till mina viktmål, har jag dessa två jeans att sträva efter.

Delmål 1: Mina svarta jeans i strl 40
Delmål 2: Mina "nya" jeans i strl 30"32

Och jag ska ta mig tusan ha mina svarta i början av nästa vecka!

Mål och strategi

Den här gången är det inget halvhjärtat försök. Jag ser det här som en fortsättning på vårens resa, och jag har bestämt mig för att lyckas. Att avsluta viktminskningsprojektet jag påbörjade i april.

När jag vägde in mig hos konsulenten visade vågen 91,5 kilo. Den lägsta vikten jag uppnådde i somras var 75,8 kilo. I nuläget ligger jag någonstans däremellan. Ett par kilo över 80-strecket. Jag har vägt mig ett par gånger under hösten, men jag har ingen exakt startvikt för den här veckan.

Men det spelar mindre roll. Mitt mål är att ta mig tillbaka till sommarens lägstavikt för att därefter sakta men säkert ta mig ner till min målvikt. Min strategi är att få bort höstens onödiga extrakilon med hjälp av Cambridge, och sedan anamma det sunda beteende som jag har strävat efter hela tiden.

Idag är det tredje dagen, och jag känner mig redan lite lättare. Negativa tankar göra sig icke besvär. Det finns bara en väg att gå: neråt!

Nystart: Dag 2

Du kan känna dig hungrig, drick mycket och kom ihåg att Cambridgekuren ger dig hela ditt dagliga näringsbehov. Fördela dina tre måltider jämnt över dagen. Håll tankarna sysselsatta med annat! Aktivera dig såsom att promenera etc.
Tips, lite mineralvatten kan dämpa hungerkänslan.

Min andra dag på ren kur har gått över förväntan. Jag försöker att hålla mig sysselsatt och påminna mig om att jag har tagit mig igenom det här tidigare. Och överlevt! Och nått fina framgångar.

Imorgon vaknar jag upp till den sista jobbiga dagen, sedan väntar ketosruset!

Novembermorgon

November måste vara årets tråkigaste månad. Grå, kall, lång och intetsägande. En transportsträcka mot julen, helt enkelt.

Men, den blir vad man gör det till. Och i år innebär den här månaden en nystart, en chans att snygga till siffrorna innan årets första glöggkvällar, julbord och familjeträffar.

November ska bli en rolig månad!

Nystart: Dag 1

Så var den första ödesdigra dagen förbi. Sedan i somras har jag gjort ett par halvhjärtade försök med Cambridge, men gett efter för diverse frestelser. Jag var helt enkelt inte redo, och jag är glad att tog en liten paus så att motivationen har kunnat växa sig stark igen.

När jag inledde vårens viktminskningsresa räknade jag dagarna med hjälp av den lilla broschyren som jag fick av min konsulent under vårt första möte. Det fungerade då, så jag kör en favorit i repris. Plus att det kan vara bra att påminna mig om att varje dag räknas.

Dagen brukar kännas bra, men mot kvällen kan du känna dig hungrig. Bäst dämpar du hungern med vatten. Känner du dig tung i huvudet, så kan även te/kaffe (utan socker/mjölk) hjälpa.
Viktigt, fördela vätskeintaget (minst 3 liter) jämnt över dagen.
Grattis! Du har klarat första dagen.

Nyårslöftet

Nyårsafton. Klockan närmar sig midnatt. Jag står i en klänning jag inte känner mig alltför bekväm i. Ett champagneglas med högtidligt bubbel. Tyst för mig själv lovar jag att nästa år, då, då ska det bli förändring. Jag ska gå ner i vikt en gång för alla!

Varje nyårsafton har varit likadan. Och jag kan inte minnas att jag har varit smal ett enda nyår, vilket innebär att jag aldrig har lyckats hålla mitt löfte.

I somras insåg jag att år 2010 var annorlunda. Jag gick ner 16 kilo med Cambridgekuren och dessförrinnan hade jag gått ner några kilo på egen hand. Sommaren var den mest underbara på flera år. Jag shoppade en helt ny garderob och älskade mitt nya jag.

Jag ska hitta den känslan igen. 2010 är annorlunda. I år ska jag inte stå i en trång klänning och ha dåligt samvete för att jag tappade greppet. På nyårsafton ska jag ha ett tight fodral och skåla för min framgång.

Det är mitt nyårslöfte till mig själv!

Dagen D

Motivationen är äntligen återfunnen. Nu finns det ingen återvändo. Dagens första shake väntar!

Och det känns nästan lite högtidligt...

Nu så!

Det tog sin lilla tid, men nu känner jag mig redo att ge mig in i leken. Vardagen känns inte längre motig, utan naturlig och härlig, och jag är laddad att tänka på min vikt igen.

Det har gått en himla massa veckor nu, och jag inser att jag inte klarar att hålla vikten utan dagligt fokus. Bloggpausen är därmed över för den här gången. Jag ska ta mig ner till min målvikt nu, och det bästa verktyget har jag redan. Bloggen.

Imorgon påbörjar jag en period av ren kur. Om det blir en, två eller tre veckor får tiden utvisa, men sju dagar är en bra början. Extrakilona ska bort och förhoppningsvis dröjer det inte alltför länge innan jag är tillbaka till sommarens lägstavikt.

Det är mitt första delmål. Nu kör jag!

Kära bloggen!

Jag har inte försvunnit helt, utan laddar inför en storslagen blogg-comeback inom kort. Målvikten skymtas någonstans i fjärran, men jag kan ändå stolt konstatera att jag har stått nästan still på vågen sedan mina senaste inlägg. Anledningen till mitt rekordlånga uppehåll är helt enkelt en rätt stressig tillvaro, och att jag inte har arbetet aktivt med vikten på länge.

Som sagt, jag har inte gett upp och jag kommer inte att överge bloggen. Nu väntar en veckas solsemester, vilket jag hoppas resulterar i en mer harmonisk och målmedveten M.

Vi hörs snart igen!