Nystart: Dag 1

Så var den första ödesdigra dagen förbi. Sedan i somras har jag gjort ett par halvhjärtade försök med Cambridge, men gett efter för diverse frestelser. Jag var helt enkelt inte redo, och jag är glad att tog en liten paus så att motivationen har kunnat växa sig stark igen.

När jag inledde vårens viktminskningsresa räknade jag dagarna med hjälp av den lilla broschyren som jag fick av min konsulent under vårt första möte. Det fungerade då, så jag kör en favorit i repris. Plus att det kan vara bra att påminna mig om att varje dag räknas.

Dagen brukar kännas bra, men mot kvällen kan du känna dig hungrig. Bäst dämpar du hungern med vatten. Känner du dig tung i huvudet, så kan även te/kaffe (utan socker/mjölk) hjälpa.
Viktigt, fördela vätskeintaget (minst 3 liter) jämnt över dagen.
Grattis! Du har klarat första dagen.

Nyårslöftet

Nyårsafton. Klockan närmar sig midnatt. Jag står i en klänning jag inte känner mig alltför bekväm i. Ett champagneglas med högtidligt bubbel. Tyst för mig själv lovar jag att nästa år, då, då ska det bli förändring. Jag ska gå ner i vikt en gång för alla!

Varje nyårsafton har varit likadan. Och jag kan inte minnas att jag har varit smal ett enda nyår, vilket innebär att jag aldrig har lyckats hålla mitt löfte.

I somras insåg jag att år 2010 var annorlunda. Jag gick ner 16 kilo med Cambridgekuren och dessförrinnan hade jag gått ner några kilo på egen hand. Sommaren var den mest underbara på flera år. Jag shoppade en helt ny garderob och älskade mitt nya jag.

Jag ska hitta den känslan igen. 2010 är annorlunda. I år ska jag inte stå i en trång klänning och ha dåligt samvete för att jag tappade greppet. På nyårsafton ska jag ha ett tight fodral och skåla för min framgång.

Det är mitt nyårslöfte till mig själv!

Dagen D

Motivationen är äntligen återfunnen. Nu finns det ingen återvändo. Dagens första shake väntar!

Och det känns nästan lite högtidligt...

Nu så!

Det tog sin lilla tid, men nu känner jag mig redo att ge mig in i leken. Vardagen känns inte längre motig, utan naturlig och härlig, och jag är laddad att tänka på min vikt igen.

Det har gått en himla massa veckor nu, och jag inser att jag inte klarar att hålla vikten utan dagligt fokus. Bloggpausen är därmed över för den här gången. Jag ska ta mig ner till min målvikt nu, och det bästa verktyget har jag redan. Bloggen.

Imorgon påbörjar jag en period av ren kur. Om det blir en, två eller tre veckor får tiden utvisa, men sju dagar är en bra början. Extrakilona ska bort och förhoppningsvis dröjer det inte alltför länge innan jag är tillbaka till sommarens lägstavikt.

Det är mitt första delmål. Nu kör jag!

Kära bloggen!

Jag har inte försvunnit helt, utan laddar inför en storslagen blogg-comeback inom kort. Målvikten skymtas någonstans i fjärran, men jag kan ändå stolt konstatera att jag har stått nästan still på vågen sedan mina senaste inlägg. Anledningen till mitt rekordlånga uppehåll är helt enkelt en rätt stressig tillvaro, och att jag inte har arbetet aktivt med vikten på länge.

Som sagt, jag har inte gett upp och jag kommer inte att överge bloggen. Nu väntar en veckas solsemester, vilket jag hoppas resulterar i en mer harmonisk och målmedveten M.

Vi hörs snart igen!